Önskeinlägg - Personligt
Idag kommer det tredje önskeinlägget och det är önskat av Carolina. Hon har önskat ett personligt inlägg så då tänkte jag passa på att berätta lite mer om mig själv så ni får en bredare bild av vem jag är.
Om ni har missat de två första önskeinläggen så tryck på länkarna Häktet eller/och Möte med andra sidan.
Jag föddes den 18 oktober 1970 i Norrköping och det blev dramatiskt när jag kom till världen. Min mamma hade gått över tiden och när jag väl kom ut så hade jag navelsträngen lindad flera varv runt halsen så jag var blå och andades inte. Barnmorskan fick springa iväg med mig och påbörja återupplivning och det lyckades för annars hade jag ju inte suttit här och bloggat just nu.
Så här såg jag ut när jag var 23 år. Har gått några år sedan dess.
Innan jag fick problem med mina leder så var jag mer vild än tam och tvekade inte när det gällde att låna någon av sönernas skateboard.
När jag hade skilt mig så flyttade jag och barnen till ett område som heter Ljura och där bodde vi från 2007 till 2011. Vi hade många roliga grannar och det blev både kubb och annat skoj med flera familjer under somrarna. Som ni ser så spexade vi rätt så mycket och bjöd på oss själva. Båda bilderna är tagna sommaren 2010.
Jag och barnen var ofta i Vrinneviskogen på Kottebanan (äventyrsbana för familjelek) och på den tiden var jag väldigt vältränad och stark som en oxe. De här bilderna är också från 2010.
Calle och jag hann inte att vara tillsammans särskilt länge innan han gav mig smeknamnet Lilla My - han påstår att jag är otroligt bestämd och envis (förstår jag inte alls.... hahahahahaa....) Bjuder på en Lilla My bild från 2015.
Jag är döpt på Alla Hjärtans Dag 1971 i S:t Johannes kyrka här i Norrköping. Jag döptes till Pernilla Maria Heléna. Pappa bestämde att jag skulle heta Pernilla, mamma bestämde Maria och mormor bestämde Heléna.
Jag älskar att göra små utflykter i naturen så jag och Calle har utforskat de flesta naturreservat som finns i vårt närområde. Bilden är från Wilhelmsbergs ekbackar 2016.
Jag älskar ljudet av en sprakande brasa så Calle har vant sig vid att jag ser bedjande på honom och frågar om han inte kan tända en brasa när jag känner mig ruggig under vinterhalvåret (och ibland bara för att det är så mysigt).
Jag arbetar inom kommunens boendestöd psykiatri och har genom jobbet fått gått utbildning i neuropsykiatri. Gick den utbildningen 2017.
De här klänningarna hade jag när jag var liten i början av 70-talet. Har fortfarande kvar dem.
Jag har varit tillsammans med Calle sedan 2010 och på midsommardagen förra året förlovade vi oss.
Nu har ni fått veta lite mer om mig. Hoppas ni alla får en riktigt fin onsdag! Kram 💖
Vad kul att få läsa om din uppväxt och vilken härlig grannskap du hade efter skilsmässan. Ha en fortsatt fin dag! <3 Kramis