Heléna Aldhagen

Idag är det dags för ett önskeinlägg igen och det här inlägget är önskat att Biggeros. Egentligen önskade hon sig ett inlägg om precis vad som helst så då valde jag att skriva ett inlägg om hur det var när jag flyttade hemifrån. Mina tidigare önskeinlägg är Häktet, Möte med andra sidan, Personligt och Judo om ni har missat något av dem. (Bilden ovan är på min katt Tussen innan jag målade om elementet i köket)

 

Efter att jag hade tagit studenten så fortsatte jag att bo hemma hos mina föräldrar med mina två yngre bröder. Jag hade fått ett långtidsvikariat på Sjukhemmet i Söderköping så jag hade säkrat min inkomst. Mina föräldrar hade fixat en bil till mig i studentpresent så jag tog mig till jobbet på ett smidigt sätt och var väldigt självgående. När jag hade jobbat ett tag så föreslog min pappa att jag skulle börja att betala hemma eftersom jag själv tjänade pengar och betydligt mer än jag gjorde av med eftersom mina föräldrar stod för alla kostader för boendet. Jag blev superstött och tyckte nog mest att det kändes kränkande att de ville ha pengar av sitt eget barn... Ja, jag vet... helt sjukt resonemang från en bortskämd snorunge rent ut sagt...

 

I samband med det så sprang jag på en gammal klasskompis från gymnasiet som berättade att hon hade fått ett andrahands kontrakt på en supermysig sekelskifteslägenhet nere i stan, men att hon inte kunde ta det då hon skulle flytta ihop med sin kille istället. Hon frågade om jag visste någon som kunde vara intresserad av lägenheten. Jag blev eld och lågor och med pappas ord om att betala hemma i nära minne sa jag att jag kunde ta den istället! Sagt och gjort så fick jag kontraktet och min tid som självgående individ i vuxenlivet skulle börja!

 

Mina föräldrar var givetvis glada för min skull att jag hade fått en lägenhet, men samtidigt tyckte de att jag inte behövde ha så bråttom med att flytta utan att jag skulle bo hemma ett tag till och spara undan lite pengar. 

 

Så fort jag fick nyckeln till lägenheten den 1 oktober 1989 så började jag att flytta över några saker i taget till lägenheten. Jag gick på olika second hand butiker och plockade ihop lite av varje som jag behövde. Mina föräldrar och morförldrar hade under många år gett mig saker till hemmet så jag hade redan en undanlagd mat och kaffe servis och en massa annat. Min pappa följde med mig runt och hjälpte mig med att bära de saker jag inte klarade av att få hem själv. Mina farföräldrar som då hade en loppissamling som de åkte runt och sålde av lät mig plocka ihop det jag saknade så jag fick fina kakfat och lite annat jag tyckte var fint.

 

Till slut kom dagen då jag äntligen skulle flytta till mitt egna hem - den 18 oktober 1989 - på min egen 19-årsdag! Ja, jag vet... vem är så knäpp att man beslutar sig för att flytta hemifrån på sin födelsedag????

 

Någonstans i den vevan började jag att inse att det kostar pengar att bo själv... De där 500 kronorna som pappa hade föreslagit att jag skulle betala hemma var ju bara en droppe i havet när jag insåg hur mycket det faktiskt kostade att flytta hemifrån. Hyra, el, hemförsäkring, nytt telefonabonnemang, stå för all mat själv... Förutom det hade jag ju redan de kostnader jag hade dragit på mig innan med bilförsäkring, kostander för bensin och annat till bilen, bilskatt, fackavgift...

 

Jag redde ut ekonomin utan några problem, men helt plötsligt blev jag snål istället. Ville ju kunna ha lite pengar över hela tiden som jag inte behövde oroa mig för.

 

Under min första tid i lägenheten kom jag fram till att den inte var i ett sådant skick som jag själv önskade. Tanten som ägde lägenheten bodde i USA och hade bara kvar lägenheten ifall att hennes barnbarn ville ha den en dag, så jag fick fria händer att renovera det jag ville så länge det inte sänkte värdet på lägenheten och så länge jag själv stod för kostnaderna för renoveringen.

 

Jag tog bilen till Rusta och köpte allt möjligt som tapeter, tapetklister, målarfärg, penslar, spackel, sandpapper med mera. På bara några veckor så hade jag målat om luckorna i köket, målat elementen, skrapat bort gammal tapet både i köket, hallen och vardagrummet och tapetserat om där också. Lägenheten blev ljus och väldigt trevlig. Jag har visst glömt att berätta vad det var för lägenhet. Lägenheten var en etta på 43 kvm och den var välplanerad. Helt lyxigt, men jag hade faktiskt fönster åt tre olika håll då det var en hörnlägenhet. När man kom in i lägenheten så var det en lång hall. Nästan direkt på vänster sida fanns det ett badrum med toalett, handfat och badkar. Rakt fram i hallen var det som ett litet rum så där ställde jag en bäddsoffa. Det fanns ett stort fönster med tre fönsterrutor i slutet av hallen så hallen var väldigt ljus. Om man svängde in till vänster i slutet av hallen så fanns det ett kök. Inte så stort, men det fanns plats för en liten köksgrupp med bord och två stolar. Fönstret i köket ledde ut mot innergården som var en underbar grön oas. Om man istället svängde av till höger i slutet på hallen så kom man in till sovrummet/vardagsrummet och fönstren därinne ledde ut mot gatan. Jag bodde kvar i lägenheten i 9 månader innan jag kände att jag hade vuxit ur den och ville ha en större lägenhet. 

 

Hoppas ni alla får en riktigt fin fredag! Kram på er 💖